Kapitalavgift och kapitaltillskott - vad är det?
På månadsavin från Riksbyggen har de flesta medlemmar en rad där det står ”Årsavgift bostad - kapital kapitalavgift” och ett belopp. Några medlemmar saknar detta. Varför är det så? Orsaken är ett gammalt beslut om frivilligt kapitaltillskott.
Bild: Riksbanken
Bakgrund
Beslutet om frivilligt kapitaltillskott fattades på en extra stämma 2008 samt den den ordinarie årsstämman 2008. En mindre andel av föreningens medlemmar valde att nappa på erbjudandet om frivilligt kapitaltillskott. För resterande medlemmars räkning togs tre lån som täcker deras andelar av kapitaltillskottet. Således kan man säga att alla medlemmar har bidragit med kapitaltillskott, antingen genom att skjuta till egna pengar eller genom att ett lån togs för deras räkning på motsvarande belopp.
Så fungerar det
Syftet med ett kapitaltillskott är att hålla bostadsrättsföreningens lånekostnader nere genom att föra över en del av föreningens skulder till dess medlemmar istället. Det kapital som medlemmarna tillför genom ett frivilligt kapitaltillskott får endast användas för att amortera av föreningens lån eller finansiera underhåll, som annars skulle finansierats med nya lån. De medlemmar som inte tillförde eget kapital betalar istället löpande räntorna på sin andel av de tre kapitaltillskottslånen. Det är det som utgör själva kapitalavgiften - räntorna. Varje gång ett av de tre lånen läggs om, räknas också kapitalavgiften om. Vid lägre ränta blir avgiften lägre och tvärtom vid högre ränta. Föreningen binder dessa lån på åtminstone ett par år i taget, för att slippa ändra kapitalavgiften för ofta.
Beslut om kapitaltillskott är oåterkalleliga. Enda möjligheten att bli av med denna konstruktion är att alla medlemmar, som inte tillförde egna pengar, gör det. Endast då kan lånen amorteras till fullo.
Läs mer om kapitaltillskott:
https://www.sbc.se/lar-dig-mer/styrelse/kunskapsartiklar/kapitaltillskott-for-brf/